En helkroppsscanning med MR är en undersökning där man använder magnetfält och radiovågor för att skapa detaljerade bilder av hela kroppen. Till skillnad från en vanlig röntgen (som använder strålning) bygger MR på magnetism och anses därför vara en skonsam metod utan joniserande strålning.
Vid en helkroppsscanning placeras du i en MR-kamera som successivt tar bilder av olika delar av kroppen. Dessa bilder sätts sedan samman till en helhetsbild. På så sätt kan man upptäcka förändringar i organ, muskler, leder och mjukdelar. Undersökningen används ofta för att identifiera skador, inflammationer eller andra sjukliga förändringar som inte alltid syns med andra metoder. Patienten behöver heller inte uppvisa några symtom för att göra en helkroppsscanning.
En helkroppsskanning med MR omfattar vanligtvis hjärna, ryggrad, bukorgan, bäcken samt större blodkärl. I vissa fall görs även hjärtundersökning eller screening av leder.
Priset för en helkroppsskanning med MR brukar kosta mellan 20 000 och 30 000 kronor och inkluderar både en läkarbedömning och ett skriftligt utlåtande. När du bokar en helkroppsscanning privat hos t.ex. Läkarlabbet ligger priset runt 23 000 kronor.
Ibland kan MR kombineras med blodprover, EKG eller andra hälsokontroller och kostar då i regel lite mer. Eftersom det handlar om privat sjukvård behöver patienten själv betala för undersökningen.
Undersökningen sker genom att patienten ligger på en brits som förs in i en tunnel med ett kraftigt magnetfält. Maskinen tar bilder i flera sekvenser, och beroende på omfattning kan undersökningen ta mellan 60 och 90 minuter. Patienten behöver ligga helt stilla och får på sig hörselskydd för att dämpa det höga ljudet från maskinen. I vissa fall används kontrastmedel för att framhäva specifika områden. Undersökningen är smärtfri, men kan upplevas som obekväm för den som är känslig för trånga utrymmen.
Helkropps-MR riktar sig främst till personer som vill göra en proaktiv hälsoundersökning, ofta utan att ha några akuta besvär. Det kan vara aktuellt för personer med ärftlig belastning för vissa sjukdomar, som cancer eller kärlsjukdom, eller för den som vill få en bred medicinsk översikt. Samtidigt kräver metoden att individen inte har metallimplantat som påverkas av magnetfältet, som pacemaker eller vissa typer av klaustrofobi.
Det är dock inte en rutinundersökning för alla, utan används oftast när det finns misstankar om spridning av sjukdom, för att få en helhetsbild vid vissa diagnoser eller för att komplettera annan utredning. Däremot är det möjligt att boka en helkroppsscanning privat hos aktörer som exempelvis Läkarlabbet.
En helkroppsscanning med MR kan upptäcka strukturella avvikelser i hjärna, ryggrad, bukorgan, blodkärl och andra vävnader. Den kan identifiera förändringar som cystor, tumörer, inflammationer eller cirkulationsproblem innan symtom uppstår.
Tidningen Cancerforskning räddar liv skriver om hur helkropps-MR kan rädda liv, och det är väl till syvende och sist vad det hela handlar om när det kommer till kritan.
Trots sina möjligheter är helkropps-MR inte utan begränsningar. En vanlig invändning är risken för överdiagnostik – det vill säga att undersökningen hittar förändringar som aldrig skulle orsakat problem, vilket kan leda till onödiga kontroller eller oro. Falskt positiva fynd förekommer också, och varje misstänkt avvikelse kräver ofta vidare utredning.
För vissa patientgrupper, exempelvis de med metall i kroppen eller njurpåverkan (vid kontrastanvändning), finns fysiska risker som måste vägas in. Undersökningen kräver även att patienten ligger stilla under lång tid, vilket kan vara en utmaning för vissa.